Idag fick jag förmånen att skotta uppfarten före frukost. Snöfallet och blåsten gjorde att det låg 2-3 dm djupt på sina håll. Jag försöker skotta så att när smältningen kommer, vi ska slippa is. Det går inte helt enligt plan, men acceptabelt.
Vi tillbringade några trevliga timmar hos Thurdins med att göra julgodis och sedan lite handel på Birsta innan födelsedagsfirande i Forsa.
När vi var på väg hem fick vi problem halvvägs upp på Serpentinvägen. De dubbfria vinterdäcken greppade inte alls och trots puttande, backande och bytande av chaufför kom vi inte många meter från järnvägsviadukten. Till slut gav vi upp och jag parkerade bilen i en driva strax före järnvägsöverfarten. Vi började packa ur alla matkassar och grejer vi behövde få hem och planerade att gå två gånger för att få hem allt.
Då kom ett par i en Volvo och undrade om de skulle hjälpa till och putta. Jättegärna sa vi och packade tillbaka i bilen. Med samlade styrkor och Guds hjälp lyckades jag köra bilen ända hem!
Det visade sig att paret i Volvon inte ens skulle till Hemmanet utan hade sett våra bestyr från E4 och kört upp för att hjälpa till!
Den sortens godhet gör mig både glad och fascinerad!
Det finns hopp!