Detta skrivs i simhallen. Inte på en bärbar utan på min nya tekniska vän: en iPhone. Vi är annars rätt “ute” när det gäller det senaste inom tekniken. Har usel CD-spelare från Clas Ohlson, TV som är tjockare än den är skärmstor etc. Funkar fint och jag längtar sällan efter några mackapärer. Men denna telefon… oj vad den kan bjuda mig på guldkant och extra skjuts åt vila och aktivitet. Foto från SPA-förmiddag med god vän pytsades direkt ut på Facebook. Busstider och adresser hittas snabbt på Internet. Under förmiddagens härliga skottning podgudstjänst från både Taizé och Vineyard. Nyss på promenaden humor med Mia & Klara, och nu julmusik i lurarna medan jag halvtittar på Ellentin som har julavslutning med simträningen. I vanliga fall brukar vi lämna, åka iväg och sen hämta en ombytt tjej. Idag kändes det dock gott att helga vilodagen genom att vänta kvar på den varma läktaren. Ute snöar det fortfarande. Härligt!
Ellentin har alltid gillat att leka i snön, och lillebror är likadan. Första dagen som snön låg tjock på marken var han som en yster kalv….eller pepparkaksbock…på väg från förskolan. Ömsom sprang, ömsom kastade sig raklång i snön. Första sparkturen gav glädjetjut liksom tefatsåkningen idag med goa grannar. Hela landet verkar ha snö nu. Igår pratade vi med bästis Primus i Trelleborg som också får uppleva snöyra där på sydspetsen. En vit jul verkar möjlig på många håll. Vi njuter av vinter efter den långa och fina sommaren i Kenya. Svensk television är också något som uppskattas. Årets julkalender roar mig inte så mycket tyvärr, men nygamla På spåret gör det. Ambros har förkunnat att han och storasyster ska vara med i både Dobidoo och På spåret när han blir stor! När vi såg det sistnämnda igår började en ny tågresa med ledtrådar. På åtta poäng, dvs efter andra ledtråden, utropar Ambros Trelleborg. Och just dit var resan på väg! Vi förvånades över det rätta svaret från treåringen men kanske det inte var så underligt att det kom eftersom gossens hjärta till stora delar befinner sig just i Trelleborg!
Jag känner inte min iPhone till fullo, och lyckades inte lägga in detta från simhallsläktaren. Men nog är den en makalös manick! Jag är glad att varken vara manick eller makelös. Maken och jag fortsätter för övrigt bloggjämlikheten och skriver varannat inlägg också i julbloggen.
Kul att just du har hittat hit! Berätta gärna det genom att kommentera eller mejla en hälsning till alla@ekhemmanet.se
Jag som inte ens kom ihåg mitt luciamannekängande. Julkramar tillbaka till hela familjen Sörling.
Så trevlig att “ha koll” på er igen! Primus är helt exalterad över bilderna på Ambros i “söövn” som är ngt han själv precis är helt förundrad över och som till pappans besvikelse uttalas just “sööv” – mega skånskt skulle jag vilja säga…
Kram på er o njut ledigheten. Här är det redan lågt tempo men en klädd julgran och lite fler lussebullar har vi iaf åstadkommit under dagen 😉
Kram kram o passar även på att använda blogen för en julkram till mormor Birgitta som var jättefin i luciamunderingen 🙂