Ekhemmanets julblogg

Gott nytt år tillönskas våra bloggläsare!

Så här fina fyrverkerier firade vi med igårkväll. Tomtebloss som Ambros köpt på ICA.
När han inte hittade det han sökte gick han och frågade en “fröken” som plockade fram dessa från lagret.

Vi har nu sagt farväl till de kära besökarna efter några kvalitetsdagar tillsammans. Det blev en skön och god nyårsafton, som sammanfattas i bild här. Kanske kommer också en bildkavalkad över det gångna året.

2010 blev ett år som jag kommer minnas. Om tio år kanske jag inte minns allt men det som kommer för mig nu är händelser av både glädje och sorg, förundran och besvikelser.
Jag går in med förväntan i 2011 och är i huvudsak tacksam över det som jag har och de situationer jag är i. Emellanåt tröttnar och lessnar jag men hoppas att hålla humöret uppe. Har god förhoppning om att det blir så.

En lärdom jag tar med mig är ett citat från en film – “Under siege 2”. Även om det bär mig emot kommer jag att delge det här – trots svordomen: “Assumption is the mother of all fuck-ups”. Jag har inte sett filmen, men citatet tycker jag innehåller klokhet. Vet jag inte utan antar saker så är det ofta av ondo. Många saker kan gå snett om jag antar saker utan att veta hur det förhåller sig. Jag övar på att fråga och ta reda på saker innan jag antar något jag tror. Går bra ibland.

Jag hoppas du har det bra där du är, själv trivs jag just nu med dottern framför ett gammalt avsnitt av “Fem myror är fler än fyra elefanter” efter att ha vunnit ett parti Cranium med hustrun mot paret Sörling.

Efter att ha konstaterat att det inte var många av nyorden jag kände till, ska jag berätta en historia som sträcker sig långt bortom såna företeelser som app:ar.

När Mattias och jag för närmare 20 år sen hade flyttat till Uppsala umgicks vi mycket med min gamla brevvän Helena. Hon bodde då i kollektiv med några andra gemensamma vänner och vi ägnade en hel del tid åt Helenas engelska sällskapsspel Therapy. Ett mycket underhållande spel där nya sidor av deltagarna och verkligheten enligt psykologiska studier uppenbarar sig. Det går ut på att samla “pluttar” i terapisoffor genom att klara av frågor om olika delar av livet och genom att ta sig ur diverse terapisituationer där motspelarna agerar psykologer.

Vi ville gärna ha ett eget spel och ägnade flera Londonbesök åt att leta efter Therapy. Utan framgång. Jag skrev brev (detta var på snigelbrevstiden) till företaget men det kom tillbaka från England med texten “Åter avsändaren. Adressaten okänd”. Vi frågade hos spelantikvariat och fick veta att det här spelet hade slutat tillverkas. Tills plötsligt: under ett av Londonbesöken letade vi som vanligt igenom utbudet på Hamleys, och hittade en nyupplaga av sällskapsspelet Therapy. Lyckan var stor!

Nuförtiden spelar vi alltför sällan våra många sällskapsspel, och till skillnad från för 20 år sedan har jag numera egen erfarenhet av terapisituationer. Trots det är spelet lika roligt idag. Och ikväll har vi haft terapeutiska lekar med Petra och Fredrik. Ett utmärkt spel att spela med vänner som vi lärt känna under en omtumlande tid av livet. En hel del intressanta diskussioner, några höjda ögonbryn och många skratt blev det.

Jag ser fram emot mer terapi!

I veckan som kommer dansas julen ut och kanske även somliga dåliga vanor som att sitta och tugga kola på söndagkvällen. Jag hittade en bortglömd påse med julkola och jultidningar till barnen.
Barnen. De fina. Den yngste somnade sprallig lite för sent men jag är glad att han var vaken när vi kom hem jag och Ellentin för nån timme sen.
Tösens bästa julklapp var nog, enligt min mening, den som vi har njutit av nyss. En helg i Stockholm med goda vännerna Caroline och Karin. I fredags eftermiddag lämnade vi Sundsvall med tåg för ett par innehållsrika dagar. Mycket prat och mys i form av sällskapsspel, lata hotellrumsstunder, shoppingrundor och restaurangbesök. Men även en fantastisk 3D-film på Cosmonova (Wild Ocean) och besök på naturhistoriskt museum både live och via Natt på museet 2 på hotellteven. Några extra vänträffar blev det också. Morgonpromenad och hotellfrukost med Ulrika (som vi såg senast 081106) samt eftermiddag med Anna och Myra Nilson. Kenyavänner som det var overkligt och helroligt att få se här hemma. Ännu roligare vore det om adoptionsdokumenten fick bli klara snart så att de fick hem lillebror och pappa från Kenya. Ett par andra Nilson-släktingar fick vi dock träffa i Sthlm. Och dansare som de är kunde de visa oss runt på Operan. En helt fantastisk upplevelse där vi fick se det makalösa husets alla vrår. Vi stod till och med på scen. Bland kulisserna till Nötknäpparen. Alla blev mycket sugna att se baletten på kvällen, så det var ledsamt att det inte fanns biljetter kvar. Men nästa gång i Stockholm hoppas vi på att det finns både biljetter och finstass. En riktigt härlig helg och mersmak på både storstadssemester och
ledighet. Men imorrn är det vardag igen. Då blir det varken tågfika (med låtsassaft och mackor med Affes goda gravlax) eller kvällskarra. Kanske.

Julen är redan halvt utdansad härhemma. Pojkarna har slaktat granen och tagit rätt på allt skräp som den genererat. Skönt. Och dessutom har de (eller åtminstone en av dem) möblerat om och skaffat en ny, snygg och praktisk tevebänk som ersättare för det skruttiga skåpet från 1990-talet.

Då får du mycket gärna ge dig tillkänna genom mejl eller kommentar – om du inte har gjort det redan – för det är alltid roligt att veta vem man skriver för.

Vi har fått ett adoptionscentrum här hemma. Ellentin använde igår julklappspengarna till en efterlängtad klapp. Jag vet inte riktigt vad det är, men namnet är rätt kul…. trots att jag är stor motståndare till att ordet adoption används i djursammanhang. Men det här var ju åtminstone låtsasdjur.

Känner mig tacksam för denna helg som varit. Mycket snö ute och en vilsam jul med familjen. Ellentin ska för andra natten sova hos mormor med sin kusin Elias. Roligt för dem att få vara med varandra!

Ambros favoritjulklapp kom från familjen Carles i Bälinge. En sagobok där Ambros är huvudperson och Olle, Lisa och Primus också figurerar samt en lejonfamilj. Mycket spännande! Har fått läsa den för honom sex gånger hittills.

Ambros trodde på julafton att farfar klätt ut sig till tomte i badmössa och cykelhjälm. Jag kan avslöja att det inte var farfar. Det var en triatlet-tomte!

En engelskspråkig liten julblogg finns här för våra engelsktalande kompisar. Välkommen dit om du vill se andra bilder och läsa lite om vårt firande och om svenska jultraditioner

Idag jobbade jag min sista dag för i år! Känns jätteskönt att ha jullov från och med nu! Fast jag kommer okynnesjobba lite på tisdag eftermiddag.

I eftermiddags hade vi besök av familjen Duveskog. Senast vi träffades var i mars i Nairobi, strax innan de for hem efter avklarad adoption. Roligt att deras stora tjej Hanna och Ellentin fortsatte där de slutat i mars och likaså Ambros och Esther. Kul att träffas igen alltså!

Sedan for vi till de sydligare och kyligare delarna av kommunen; Forsa (-20 grader). Grattade moster Mia som fyller jämnt (2×18). Lillebrodern i Värmeland fyller också idag. Hurra för dem!